I tisdags blev jag magsjuk. Eftersom hela cancerresan började med vad jag trodde var magsjuka så kom dödsångesten. Panik över att det ska vara nått värre. Trots att Cataleya vad sjuk, så var det svårt att lita på att det inte var något farligt. Jag antar att det kommer vara så här nu. Cancerskräck.
Cataleya fick vara hos mormor i två nätter, vad det värker i hjärtat att vara i från henne!! Nu är hon hemma igen men vi alla tre är ganska tagna. Mina tankar har vart ganska mörka, ångest klump i magen. Jag hade nästan glömt bort att jag har en risk att dö, ok vi alla har en risk att dö, men procent mässigt är nog min betydligt högre än hos många er, och så blev jag påmind. Och det gjorde så sjukt ont. Jag vill ju faktiskt leva länge länge till.
Roliga i veckan har vart att jag fick tillbaka min borttappade plånbok! Tack livet! Även haft guldglimtar som Miccha från kickboxning som skickat barnkläder. Shoppingdag med Anna. Barndomskompis (ca 15 år sen sist) Agnieszka (ledsen för stavningen) med hennes söta dotter Rebecca. Josephine med sötnöten sonen Julian och Bästa Farshad.
På måndag är det dags för omgång TIO. Även om jag kan se målsnöret så får jag alltid sån motvilja mot cellgifterna.
Du är en otrolig kämpe <3 Ångesten kommer att dämpas med tiden, jag lovar. Ta dagen som den kommer och tillåt dej att vara rädd, orolig, arg eller vad det än må vara. Imorgon är en annan dag vetu :)
SvaraRaderaSTOR KRAM till dej och din familj, Camilla
Tack! Jag hoppas verkligen det!! Kram
SvaraRaderaVa härligt att höra från dig,, mindre härligt om er magsjuka och din dödsångest.. :-(
SvaraRaderaMen,, som förra skribenten skrev,,, tillåt dig att vara rädd, gråta, skrika ja vad det nu må vara..
Ta nu hand om dig.. // Kramar om Annelie
Låt känslorna komma. Se till att ha en varm famn att släppa ut dem i bara.
SvaraRaderaDu är en kämpe. Än ska du leva länge ♥
Tack Nadja! ❤
Radera